Titel: The Conqueror’s Shadow
Författare: Ari Marmell
Förlag: Spectra
Sidor: 448
Serie: Corvis Rebaine #1
Handling (från baksidan):
They called him the Terror of the East. Hidden beneath a suit of enchanted black armor and wielding a demon-forged axe, Corvis Rebaine carved a bloody path through Imphallion, compelled by a desire to see the land governed with some degree of honesty. Yet just when victory was in his grasp, Rebaine faltered, then vanished, taking a single hostage – a young noblewoman named Tyannon – to guarantee his escape.
Seventeen years later, Rabaine and Tyannon are married and raising their children. Rebaine has given up his dreams on conquest. Not even the news of the upstart warlord Audriss can stir the retired warrior to action – until his daughter is assaulted by Audriss’s goons. Now, to rescue the country he once tried to conquer, Rebaine once more dons the armor of the Terror of the East. But does he dare reawaken the part of him that gloried in destruction? With the safety of his family at stake, can he dare not to?
Omdöme:
Jag var först och främst fascinerad av det häftiga omslaget när jag såg boken på biblioteket. Och när jag därefter läste på baksidan blev jag inte besviken.
The Conqueror’s Shadow är en fantasybok när den är som bäst. Man sveps in i en värld fylld av magi, övernaturliga väsen, krig och blod - och får sedan svårt att lägga ifrån sig den.
Vi får följa Corvis Rebaine, en före detta krigsherre som lämnat sitt gamla liv bakom sig. Men efter att Audriss’s män överfallit hans dotter kan inte Corvis låta rustningen stå och damma längre. Audriss måste stoppas.
Corvis är en smart och underhållande karaktär, som är lätt att tycka om trots hans brutala brister.
Såhär efteråt är jag halvt förälskad i Ari Marmell’s sätt att skriva och det märks att boken är välarbetad. Det är alltid någonting som händer och den är inte tråkig någonstans.
Jag älskar sarkasm och trots att det är en ganska ”mörk” och blodig bok, så finns det gott om just det. Dialogerna var definitivt en av höjdpunkterna.
Han har även gjort ett fantastiskt jobb med att få fram intressanta karaktärer, däribland demonen Khanda som var min favorit.
Jag tycker den här boken kändes ganska unik, då den börjar där man skulle kunna tänka sig att en bok egentligen skulle sluta. Detta hade nästan lika gärna kunnat vara andra boken i en serie. Jag menar- i början får man i en flashback reda på att han misslyckades med att erövra Imphallion och tog Tyannon som gisslan, och sedan utspelar sig berättelsen sjutton år senare.
Men det är just detta som gör boken så spännande, att man får inte reda på allt som hänt där emellan.
Det finns en uppföljare, The Warlord’s Legacy, som jag definitivt kommer läsa någon gång i framtiden. Ska även kolla upp Marmell’s andra böcker, då jag verkligen var fascinerad av hans skrivsätt.
The Conqueror's Shadow får 4,5/5 katter.
