Var inne på biblioteket idag och kom tillbaka med två böcker - Själlös och Hjärta av jazz. Båda två verkar väldigt bra och jag ser verkligen fram emot läsa dem. 
Dock är det något som får vänta, för nu är det plugg som gäller. Har två prov imorgon, jippie.

Titel: Alice’s Adventures In Wonderland
Författare: Lewis Carroll
Utgivare: Feedbooks
Sidor: 77
Typ: Ebook

 
Handling (från Goodreads): 
On a golden afternoon, young Alice follows a White Rabbit, who disappears down a nearby rabbit hole. Quickly following him, she tumbles into the burrow - and enters the merry, topsy-turvy world of Wonderland. A series of whimsical escapades and nonsensical obstacles dictate Alice's journey, which culminates in a madcap encounter with the Queen of Hearts - and her army of playing cards! Is it all a dream, or just an alternate reality...?

 

Omdöme:
Jag vet inte hur många gånger jag såg Disneyversionen som liten, och den galna sagan om Alice har faktiskt stannat nära hjärtat enda sedan dess. Anledningen till det är troligtvis för att den är så färgstark och minnesvärd, rentav konstig och ologisk.

Har planerat att läsa den här boken sedan i somras då jag blev förälskad i filmatiseringen med Mia Wasikowska och Johnny Depp. Nu har jag äntligen tagit tag i det!

Jag var helt nostalgisk under hela tiden jag läste, då jag började minnas alla scener från filmen och kände igen citat.

Boken är ganska intensiv, det är ett högt tempo och mycket att ta in, men inte på något sätt så att det är förvirrande. Eller ja, hela boken är väl förvirrande i så fall.

Alice är verkligen ett typiskt barn, sådär jobbigt frågvis och naiv (åtminstone är det min uppfattning av barn i allmänhet, haha).

Favoritscenen var definitivt tepartyt och precis som i filmerna är Fjärilslarven, Hattmakaren och Cheshirekatten mina favoritkaraktärer.

Alice's Adventures In Wonderland får 4/5 katter.

 

Titel: Frost, Feber
Författare: Maggie Steifvater
Förlag: B. Wahlströms
Sidor: 297, 274
Serie: Mercy Falls vargar (Wolves of Mercy Falls) #1-2

Frost

"Sedan öppnade jag ögonen och här fanns bara Grace och jag - ingenting annat någonstans, bara Grace och jag, hon som pressade ihop läpparna som för att behålla min kyss inom sig, och jag som höll ögonblicket i händerna som en skör liten fågel."

Handling (från Goodreads):
I flera år har Grace iakttagit vargarna i skogen bakom huset där hon bor. Speciellt en gulögd vargs närvaro får henne att rysa, en obehaglig känsla hon trots allt inte vill vara utan.

Samtidigt lever Sam två liv: På vintern i den frusna skogen tillsammans med de andra vargarna och hela tiden medveten om den orädda flickan som han obönhörligt dras till. Och under några få dyrbara sommarmånader som människa innan vintern och kylan tvingar honom att förvandlas igen.

En dag träffar Grace en pojke med gula ögon och som tar andan ur henne. Det bara måste vara hennes varg. Men vintern är nära och Sam för en ojämn kamp för att förbli människa annars riskerar han att förlora inte bara sig själv utan även Grace för alltid.

Omdöme:
Jag hade egentligen tänkt beställa hela serien, men efter att ha sett ganska mycket kritik på Goodreads så avstod jag och lånade dem, på svenska, på biblioteket istället. Är vanligtvis inget fan av att läsa översatta böcker, men jag tycker det funkade ganska bra med dessa.

Boken hoppar mellan Grace och Sams synviklar i olika kapitel.
Sam. Rena pojkvänsdrömmen. Läser böcker – framför allt poesi, bakar, sjunger, spelar gitarr, skriver låttexter, till och med tänker i låttexter.
Jag upplever dock att han skiljer sig en del från bokpojkvänsidealet, då han både är gnällig och har ofantligt dålig självkänsla. Jag har ingenting emot det dock, eftersom att han är en lätt karaktär att följa och förstå sig på.
Även Grace är lätt att tycka om, hon är smart och självständig, och jag kan faktiskt inte hitta något med henne som jag stör mig på.

En scen som jag reagerade väldigt starkt på var när Sam, i en flashback, bröt benet av en hund. Uhh, det var riktigt obehagligt.

Vanligtvis är jag inte mycket för klyschiga tonårsdraman (vilket denna är i högsta grad), men varg/varulvstuket i den ger både spänning och mer empati från min sida. Gillar förresten konceptet med skepnadsskiftningen.

Författaren kan verkligen hantera det här med ord. Hon beskriver platser och känslor så att man kan känna dem enda in i själen. Som sagt blir det lite för klyschigt (åtminstone för min smak) ibland, men det är ett otroligt fint skrivsätt som väger upp för alla små brister.

Frost får 3,5/5 katter i betyg.

 

Feber

”Förra året var det här vad jag ville. Jag hade många skäl att önska att jag var en del av vargflocken i skogen bakom mitt hus. Men nu iakttar jag inte längre vargarna och väntar på att en av dem ska komma till mig. I stället är det vargarna som iakttar mig och väntar på att jag ska komma till dem.”

Handling (från Goodreads):
Grace borde vara lycklig. Det har gått flera månader sedan de lyckades bota Sam och han har klarat sig genom hela vintern utan att förvandlas till varg. Så hon borde vara lycklig. Men det är hon inte. En våldsam feber rasar i hennes kropp och för var dag som går växer vargen inom henne sig allt starkare och hotar att ta över hennes kropp. Kommer hon att förvandlas när vintern kommer?

Samtidigt dras Isabel, som redan har förlorat sin bror till vargarna, obönhörligt till flockens senaste medlem, den farligt sexige Cole. Men Cole är inte att lita på. Han kämpar för att förbli varg för att glömma sitt förflutna. Ett förflutet som kan innebära slutet för vargarna i Mercy Falls...

Omdöme:
Påbörjade Feber strax efter att jag avslutat Frost, då jag numer är beroende av att kunna läsa på plattan… Läste både Frost och Feber på den förövrigt.

Här blir vi ganska snart introducerade till en ny karaktär, Cole. Även Isabel, en mindre karaktär i första boken, har fått egen berättarröst.
Detta var något jag hurrade över och Isabel blev snabbt min nya favoritkaraktär. Jag kan nästan tycka att Isabel och Cole är mer intressanta än Grace och Sam… De känns mer realistiska och står, mer eller mindre, med båda fötterna på jorden. Åtminstone Isabel.
Sedan skulle jag gladeligen ge Graces föräldrar en käftsmäll.

Det var aningen mer spänning och dramatik i den här boken, vilket var något jag uppskattade (åtminstone spänningen). Det verkar som att många uppfattat den som ganska seg, men jag tyckte faktiskt att den höll ett bra tempo, speciellt mot slutet då den blev ganska intensiv.

Boken avslutades med en cliffhanger som verkligen får mig att vilja läsa nästa del, Förevigt.

Feber får 4/5 katter i betyg.